jag och cikoria

Tänkte lägga upp lite bilder på mig och min första medryttarhäst cikoria, även kallad cojan!

Det tog ett bra tag innan jag hittade knapparna på henne, men efter ett tag så lärde jag mig. Jag var och red henne tre-fyra gånger i veckan om jag minns rätt, då ägaren hade brytit sitt knä eller hur det nu va. Även om hästen var ett envist sto som ibland, eller ja oftast, totalt ignorerade mig, så älskade jag henne så mycket.



Sen så fick jag tyvärr inte fortsätta längre när jag sa att jag inte kunde rida henne lika ofta längre, utan bara två dagar, då fick jag inte fortsätta. Jag fick inte ens komma och träffa henne en sista gång och säga hejdå. Jag blev så ledsen. 
Sen en gång när vi var på väg hem från ett ställe som skolan åkte till en gång i terminen så ringde amanda och sa att min lilla älskade cojan skulle flytta till stjärnholm. Jag blev så glad och jag längtade tills hon skulle komma dit.

Sen när hon kom dit så frågade de om jag kunde rida henne så att de fick se hur hon va, såklart så sa jag ja! Hon var väldigt tittig och studsig, men jag var så glad över att äntligen få rida henne igen så det gjorde inget.

Lilla bebisen ♥
Jag hade ingen hjälm eller något med mig så jag fick låna, haha.

Tyvärr så blev hon väldigt tjurig när alla började gå in till henne, hon tröttnade, så man fick inte göra iordning henne i boxen utan var tvungen att ställa upp henne, för hon kunde helt plötsligt vänta sig om och sparka.. Hon förändrades helt. Hon var helt annorlunda att rida också, jag hade verkligen kämpat med henne den tiden jag var medryttare då hon hade stått en längre tid, hon blev riktigt duktig och mjuk tillslut, men sen när alla små barn började dra i henne så blev hon helt stum, det gick knappt att styra. Jag vet inte hur hon är nu, det kanske är bättre, men aja. Det här var i alla fall lite bilder på oss haha.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Ja hej, Cojan står idag än på stjärnholm och har blivit mycket bättre på sista tiden. Vi som är lite äldre ungdomar och rider henne får fram henne till ett fantastiskt sto ibland. Hon har däremot börjat bita de mindre barnen och hon verkar inte gilla det! Cojan är idag en ganska glad halv passionär och går inte så ansträngande lektioner längre. Hon hag blivit mycket piggare på sista tiden och älskar att hoppa, dock får hon inte hoppa så högt pga sin ålder. Men ibland får man knappt stopp på henne för ett hinder. Haha trevlig är hon ändå ❤️

2015-05-27 @ 20:10:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0